Glasögon för mörkerkörning - en bluff

Glasögon för mörkerkörning låter som en genialisk uppfinning. Sätt på dig ett par gula glas, så ska mötande strålkastare blända mindre, kontrasten förbättras och vägen bli lättare att se. Det är åtminstone bilden som ofta förmedlas i reklamen. Problemet är att det saknas övertygande vetenskapligt stöd för att vanliga gula nattglasögon faktiskt gör dig bättre på att se faror i mörker. Tvärtom filtrerar de bort en del av det ljus som ögonen behöver.

Det är därför rimligt att kalla delar av marknadsföringen för en bluff, särskilt när glasögonen presenteras som en lösning som förbättrar mörkerseendet eller ökar trafiksäkerheten. Själva glasen kan visserligen göra strålkastarljus subjektivt behagligare, men det är inte samma sak som att upptäcka en fotgängare snabbare. För svenska bilförare på mörka landsvägar är den skillnaden avgörande. Frågan är inte om världen ser gulare och mjukare ut, utan om du faktiskt ser bättre.

Vad är glasögon för mörkerkörning?

Glasögon som säljs särskilt för mörkerkörning har vanligtvis gula eller bärnstensfärgade linser. De är tänkta att minska upplevelsen av störande strålkastarljus och göra konturer tydligare. Det finns både modeller utan styrka som kan bäras av personer som normalt inte använder glasögon och varianter som är avsedda att användas utanpå vanliga glasögon. Vissa tillverkare använder uttryck som nattglasögon, körglasögon eller glasögon mot bländning.

En viktig skillnad är att färgade linser och antireflexbehandlade linser inte fungerar på samma sätt. De färgade glasen filtrerar bort delar av ljuset innan det når ögat. En antireflexbehandling på ett klart glas är däremot avsedd att minska störande reflexer från själva glasögonens ytor. Att glas ser gula ut betyder alltså inte att de automatiskt förbättrar mörkerseendet eller gör bilkörningen säkrare.

Är glasögon för mörkerkörning en bluff?

Om ett företag säljer gula glasögon som en produkt som kan ändra hur ljus upplevs, beskriver det en verklig effekt. Men när samma typ av glas marknadsförs med löften om skarpare mörkerseende, ökad säkerhet och bättre möjlighet att upptäcka hinder blir påståendena betydligt mer tveksamma. Någon tydlig dokumentation för sådana förbättringar har inte presenterats för de vanliga gula nattglasögonen. Det betyder inte att alla säljare avsiktligt vilseleder sina kunder, men det betyder att konsumenten har goda skäl att vara skeptisk.

Det finns också en enkel motsägelse i själva idén. I mörker är ljus en bristvara. Ett gult filter kan dämpa vissa våglängder och göra den upplevda ljusbilden annorlunda, men det kan inte skapa mer ljus från vägbanan eller fotgängaren framför bilen. Den som får mindre bländningskänsla kan lätt tro att sikten har förbättrats, trots att glasen inte har gjort det lättare att reagera på en verklig fara. Just den skillnaden gör produkternas mest långtgående reklamlöften problematiska.

Forskningen ger inget stöd för de stora löftena

Det centrala påståendet i reklamen är ofta att gula glasögon ska förbättra sikten när det är mörkt. Det är ett ganska långtgående löfte för en produkt som samtidigt minskar ljusinsläppet. När det redan är svårt att se en mörkklädd person vid vägkanten behöver ögat fånga upp så mycket relevant ljus som möjligt. Ett färgfilter kan förändra hur bländningen känns, men därmed är det inte bevisat att bilföraren ser mer av vägbanan eller upptäcker hinder tidigare.

I en studie publicerad i JAMA Ophthalmology 2019 fick 22 personer köra i en simulator under mörka förhållanden med och utan bländande mötande strålkastare. Tre olika kommersiella gula nattglasögon jämfördes med klara glas. Forskarna mätte hur snabbt deltagarna upptäckte fotgängare. De gula glasen gav ingen statistiskt säkerställd förbättring, vare sig när det fanns mötande bländning eller när den saknades. Det är ett tungt argument mot påståenden om att sådana glasögon hjälper bilförare att upptäcka faror snabbare. Studien var förhållandevis liten och genomfördes i simulator, så den avgör inte hur varje tänkbar produkt fungerar. Men dess resultat ger inte stöd åt de stora löftena i marknadsföringen.

Varför upplevs gula glas ibland som behagligare?

Vissa förare upplever att omgivningen får ett mjukare ljus när de använder gula glas. Det kan bero på att glasen förändrar ljusets färgsammansättning och dämpar vissa delar av det ljus som når ögat. Den upplevelsen är inte nödvändigtvis inbillad. Det viktiga är däremot att en subjektivt behagligare bild inte är samma sak som att synen fungerar bättre när man måste upptäcka en mörkklädd person vid vägkanten.

Här uppstår en effekt som marknadsföringen kan dra nytta av: den som provar glasögonen och tycker att ljuset känns mildare kan uppleva köpet som lyckat, även om ingen faktisk förbättring av mörkerseendet har visats. Det är lätt att förväxla en behagligare färgton med bättre synförmåga. American Academy of Ophthalmology påpekar dessutom att tonade glas begränsar ljusinsläppet och därmed kan göra det svårare att se i mörker. Att en produkt känns skönare att bära är alltså inget bevis för att den gör bilkörningen säkrare.

Reklamen säljer en känsla av bättre mörkerseende

Det är lätt att förstå varför glasögon för mörkerkörning säljer. Problemet de påstår sig lösa är verkligt: starka mötande strålkastare kan vara mycket obehagliga, särskilt på våta eller dåligt upplysta vägar. När reklamen sedan visar en bländande bilväg bredvid en behagligare gulaktig bild uppstår ett övertygande intryck av att produkten är lösningen. Men en bild där strålkastarna ser mindre skarpa ut visar inte om föraren verkligen ser vägkanter, fotgängare och hinder bättre.

Ord som kontrastförbättrande, antibländning och nattseende kan också ge ett tekniskt och vetenskapligt intryck. De säger emellertid väldigt lite utan tydliga tester som visar vad bilföraren faktiskt klarar bättre med glasögonen på. Om en produkt påstås öka trafiksäkerheten bör säljaren kunna visa relevanta mätningar, inte bara bilder före och efter, kundrecensioner eller påståenden om hur behagligt ljuset känns. Det är just när en subjektiv känsla säljs som en dokumenterad säkerhetsförbättring som reklamen börjar likna en bluff.

Gula glas kan till och med ge falsk trygghet

Ett av problemen är att föraren kan uppleva mindre obehag från strålkastarna och därför tro att mörkerkörningen blivit enklare. Den upplevelsen kan vara verklig, men den innebär inte att den faktiska förmågan att se mörka föremål har förbättrats. Om man litar för mycket på glasögonen finns en risk att man underskattar hur begränsad sikten fortfarande är. Det är en tänkbar risk, inte något som 2019 års studie direkt mätte, men den visar varför marknadsföringen bör bedömas kritiskt.

Det är dessutom svårt för en bilförare att själv bedöma en liten försämring av förmågan att upptäcka hinder. Man märker förstås om strålkastarna känns mindre skarpa, men man kan inte enkelt jämföra reaktionstiden på ett oväntat hinder under två identiska körningar. Därför väger kontrollerade tester tyngre än positiva recensioner. Om du har svårt att se vid mörkerkörning är det säkrare att undersöka orsaken än att förlita dig på ett färgat filter med osäker nytta.

Glasögon med antireflexbehandling är ett bättre alternativ

Om du redan använder glasögon för att se tydligt på långt håll kan klara glas med antireflexbehandling vara ett bättre val än särskilda gula nattglasögon. Behandlingen minskar reflexer på glasögonens fram- och baksida och kan göra det mindre störande när ljus från instrumentpanelen, gatlyktor eller mötande trafik reflekteras i linserna. Den hjälper däremot inte mot all bländning som uppstår inne i ögat eller genom en smutsig vindruta.

Det är framför allt kombinationen av rätt glasögonstyrka, rena glas och en väl fungerande antireflexbehandling som är värd att prioritera. Har du inte gjort någon synundersökning på länge kan ett besök hos optikern vara mer värdefullt än att köpa ett par generella mörkerkörningsglasögon. Fråga gärna efter klara glas som fungerar bra för bilkörning i svagt ljus, snarare än att enbart utgå från vad en produkt kallas i reklamen.

Rätt glasögonstyrka gör stor skillnad i mörker

Små synfel som knappt märks i dagsljus kan upplevas som mer störande på mörka vägar. Det kan handla om närsynthet, astigmatism eller att glasögonen helt enkelt har fel styrka. När ögonen arbetar med svaga kontraster blir det svårare att läsa vägskyltar, bedöma avstånd och urskilja detaljer som inte är direkt belysta av strålkastarna. För den som ser dubbla konturer kring ljuspunkter eller upplever att skyltar blir suddiga på kvällen kan en synkontroll vara en bra början.

Den som använder progressiva glasögon bör också se till att glasen passar den egna körställningen. Det gäller att kunna se både vägen på långt håll och bilens instrument utan att behöva vrida huvudet onödigt mycket. En optiker kan hjälpa till att bedöma om nuvarande glasögon fungerar tillräckligt bra för bilkörning eller om en annan lösning vore ämpligare. Ett särskilt par körglasögon med korrekt styrka kan vara användbart för vissa, men lösningen behöver anpassas individuellt.

Polariserade glasögon hör främst hemma i dagsljus

Polariserade solglasögon är uppskattade av många bilförare eftersom de kan minska reflexer från exempelvis vattenytor och våt väg under ljusa förhållanden. Men det betyder inte att de passar på natten. Polariserade och andra tonade linser kan begränsa mängden ljus som når ögat, vilket är en nackdel när sikten redan är dålig. Vissa glas kan dessutom göra skärmar och instrument svårare att avläsa från vissa vinklar.

Det är därför viktigt att inte blanda ihop glasögon för starkt dagsljus med glasögon som ska användas vid mörkerkörning. Ett par solglasögon som är utmärkta under en solig bilsemester kan vara direkt olämpliga när solen har gått ner. Om du funderar på ett par glas med specialfilter är det klokt att fråga en optiker hur mycket ljus de släpper igenom och om de verkligen är avsedda för bilkörning i mörker.

Varför blir man mer bländad av mötande bilar?

Bländning beror inte bara på hur starka strålkastarna är. Skillnaden mellan en mörk omgivning och en intensiv ljuskälla spelar också stor roll. När ögonen har anpassat sig till svagt ljus kan mötande bilars strålkastare kännas mycket kraftiga, särskilt på en landsväg utan gatubelysning. Regn, smuts eller repor i vindrutan kan sprida ljuset och skapa en slöja av reflexer som gör det svårare att urskilja vägbanan.

Med åren kan ögonen dessutom bli mer känsliga för bländning, även hos personer som fortfarande har tillräcklig synskärpa för att köra bil. Om besvären har ökat märkbart eller kommer tillsammans med dimsyn bör de inte avfärdas som en naturlig del av mörkerkörningen. Det kan finnas en behandlingsbar orsak och det är bättre att låta en optiker eller ögonläkare bedöma problemet än att försöka dölja det med tonade glas.

Grå starr kan göra mörkerkörningen svårare

En möjlig förklaring till ökande bländningsproblem är grå starr, även kallad katarakt. Då blir ögats lins grumligare och ljuset sprids på ett sätt som kan göra det svårt att se tydligt i mörker. Vanliga symtom är att starkt vitt ljus känns besvärande, att konturer blir svagare och att det blir svårare att se när belysningen är dålig. 1177 beskriver just bländning från mötande bilar som ett möjligt symtom vid grå starr.

Grå starr kan inte korrigeras genom att bara välja ett annat färgfilter framför ögat. Vid misstänkta symtom är det bättre att boka en undersökning för att ta reda på orsaken. För en person som ofta kör långt på kvällar och nätter kan det vara särskilt viktigt att uppmärksamma gradvisa förändringar som annars är lätta att vänja sig vid. En optiker kan göra en första bedömning och vid behov hjälpa till med kontakt med ögonsjukvården.

Vindrutan och strålkastarna påverkar sikten mer än man tror

Även den som ser bra och har rätt glasögon kan få stora problem med reflexer från en smutsig vindruta. En tunn hinna på rutans insida kan vara svår att upptäcka i dagsljus men synas tydligt som bländande slöjor när strålkastare lyser genom glaset på kvällen. Rengör därför vindrutan både invändigt och utvändigt, och kontrollera att torkarbladen inte lämnar ränder. Vid kallt och fuktigt väder behöver även imma tas bort ordentligt innan körningen börjar.

Bilens strålkastare ska också vara rena och korrekt inställda. Smutsiga lyktglas försämrar ljusbilden och felinställda strålkastare kan både förkorta den egna sikten och blända andra trafikanter. En väl rengjord vindruta och fungerande belysning kan ge mer påtaglig nytta än ännu ett par specialglasögon. På svenska vägar under vinterhalvåret, där långa sträckor kan sakna gatubelysning, är dessa enkla kontroller särskilt värdefulla.

Minska bländningen när du möter andra bilar

När du möter en bil med starka strålkastare är det klokt att undvika att stirra rakt in i ljuset. Håll i stället blicken mot den egna körbanan och dess högra kant, utan att tappa uppsikten över trafiken. Anpassa hastigheten så att du hinner reagera på det du kan se inom den belysta vägsträckan. Använd helljus när förhållandena tillåter det, men blända av i god tid när du möter eller närmar dig andra fordon.

Även ljuset inne i bilen spelar roll. En mycket stark instrumentpanel eller en lysande skärm kan göra det svårare för ögonen att anpassa sig till mörkret utanför. Prova därför att sänka instrumentbelysningen till en nivå där informationen fortfarande är lätt att läsa. Om du märker att du behöver anstränga ögonen kraftigt eller blir ovanligt trött av mörkerkörning är det klokt att ta en paus eller låta någon annan köra vidare.

Vad säger de svenska körkortsreglerna om synen?

För ett vanligt svenskt B-körkort krävs enligt Transportstyrelsen en synskärpa på minst 0,5 när båda ögonen används tillsammans. Det är tillåtet att uppnå kravet med glasögon eller kontaktlinser. Om du har villkor om synkorrigering på körkortet måste du också använda det hjälpmedel som villkoret avser när du kör. Villkorskod 01.06 betyder att glasögon eller kontaktlinser krävs.

Att klara synskärpekravet betyder däremot inte att alla problem med bländning eller mörkerseende är betydelselösa. Transportstyrelsens regler tar även hänsyn till allvarligt nedsatt mörkerseende och uttalade problem med kontrast eller bländning. Vid vissa synbesvär kan en individuell medicinsk bedömning behövas. Har du svårt att se tillräckligt bra för att köra säkert ska du inte försöka kompensera genom att bara köpa mörkerkörningsglasögon.

Vilka glasögon är bäst för mörkerkörning?

För den som behöver glasögon är det bästa valet i regel ett par klara glas med korrekt styrka och en väl fungerande antireflexbehandling. De ger ögonen tillgång till mer av det ljus som finns och minskar samtidigt störande reflexer från glasögonens egna ytor. Om vanliga glasögon inte känns tillräckliga bör man i första hand kontrollera synen och glasens skick, snarare än att utgå från att en gul ton ska lösa problemet.

För den som inte behöver synkorrigering är slutsatsen tydlig: köp inte gula mörkerkörningsglasögon i tron att de bevisligen förbättrar din sikt eller gör bilkörningen säkrare. Den effekten har inte kunnat visas i den studie som direkt prövade hur snabbt förare upptäckte fotgängare. Att kalla samtliga sådana glasögon för bedrägeri vore att gå för långt, eftersom de kan upplevas behagligare av vissa och olika produkter kan skilja sig åt. Men marknadsföring som lovar dramatiskt bättre mörkerseende utan relevant stöd förtjänar att granskas som just en möjlig bluff. Lägg hellre pengarna på en synundersökning vid behov, rätt glasögonstyrka, rena rutor och fungerande strålkastare.